Sjukstuga
Efter några dagar, kanske till och med en vecka med friska barn så slog febern till med storm på natten mot tisdag. Hedda hade jätte hög feber men annars ganska pigg, åt bra, drack bra. Onsdag kväll vaknat hon vid halv tio tiden av panik då hon inte kan andas. Astman snurrar i mitt huvud och vi ger henne medicinen för sista gången den dagen. Ringer 1177 och rådfrågar vad vi ska göra och dom tycker att vi ska åka in. Hedda låter som en igentäppt dammsugare och hostar så man hör hur det river i halsen.
När vi kommer in til akuten tar dom Temp på henne som visar 37,4?!?!
Hon låter mkt bättre och hostar knappt. Efter en evighets väntan så kommer doktorn in. Hon konstaterat att Hedda hade falsk krupp.
Då slog det mig! Självklart!!!
När doktorn frågar om hon låter på in eller utandning så kom vi på att det faktiskt inte alls var astman.
Självklart blev det bättre när hon kom upp från liggande och särskilt när vi satt oss i en kall bil och kört fyra mil...
När klockan närmade sig ett på natten var vi äntligen hemma igen. Hedda sov dåligt några nätter, men nu visste vi iallafall vad vi skulle göra för att underlätta andningen.
Feber blev bättre en dag för att sedan komma tillbaka. Efter sex/ sju dagar med hög feber och hon även börjat äta och dricka dåligt så åkte vi in på primärvårdsjouren på söndagen. När vi väntat ca två timmar var det äntligen vår tur!
Läkaren ställde några frågor, lyssnade på hjärtat och lungorna och tittade i svalget.
Han skrev ut penicillin och skickade hem oss. Utan några prover, dom kollade inte ens sänkan?
Lite konstigt känns det ju att ge medicin tre ggr om dagen i sju dagar mot... Ja vad?
En bakterie...
Jag hoppas läkaren visste vad han gjorde och inte bara skrev ut nåt för att bli av med oss.
Just nu är Hedda feberfri. Första gången jag gav penicillinet så var det en kamp, men nu tar hon det självmant utan problem. Kanske för att hon får en liten chokladbit efteråt...
Idag ska vi gå ut en liten stund så vi får i oss nån friskluft!
