Deppa lagomt
Det känns som jag är 100 kilo tyngre och som om varje andetag är det sista.
Allt känns mörkt, dystert och förjävligt rent ut sagt.
Det värsta med att bli "vuxen" är att man måste ta smart beslut, alltid tänka framåt och på varandras bästa.
Jag har en underbar familj och underbara vänner.
Det tackar jag för!
Jag läntar till Julen.
En stor fin julgran.
Glögg, pepparkakor och gemenskapen!
Bita ihop eller bryta ihop.
Jag väljer att Bita ihop den här gången.
Nu har jag deppat färdigt.
Det var en snabb depp! Du är ju alltid välkommen hit om du vill och när du vill. Vi ska se till att det alltid ska finnas glögg och pepparkakor hemma. =)
Jag för min del tror att det är en höstdepression. Något som väl alla någon gång råkar ut för, särskilt om det är sådant här dysterväder. Men mins mitt valspråk,"så länge du har ben att stå på och gå med och ögon att se med kan man alltid reda ut vilken prövning som helst," även om det kan kännas tungt emellanåt.
Ha det gott och njut av livet och tillvaron, hösten kan också vara en ytterst vacker och skön tid om man ger sig tid att se sig om, stanna upp och leva i nuet.
Din egen far och mor tänker på er VARJE dag!
Man kan ju faktiskt bryta ihop - litegrann. Det gör jag jämt och ständigt vissa perioder, skrika och gråta i en handduk är skitskönt ;D Och sen är man tipptopp igen!! Puss & Kram!
Låter som att vi skulle behöva deppa lite tillsammans.. livet har sina vändningar. saknar dig som vanligt. kramar
