Storasyster

Man ska ju inte skryta och de är klart att jag som är mamma till den här underbara fantastiska och unika lilla tjej, tycker att hon är bäst...
men!
Junie går nu i första klass. Min förstfödda har blivit så stor att hon går i skola!
Hon har alltid haft lätt för att lära.
Intresserad av siffror, färger och bokstäver i tidig ålder. Därför har vi (föräldrar) inte behövt kämpa särskilt mycket för att hon ska lära sig räkna, läsa och stava.
När skolan nu börjat och hon börjar få med sig läxor hem så började jag tveka på hur mycket hon faktiskt kunde. Tänk om vi inte engagerat oss tillräckligt mycket? Tänk om hon halkar efter? Tänk om hon inte kan så mycket som vi faktiskt trott?!

Men det visade sig ganska snabbt att vi inte behövde vara oroliga. Vi har fått ett papper på vad en årskurs etta ska kunna innan dom börjar åk två. Det kändes så skönt att kunna pricka av punkt efter punk, och då har hon bara börjat!

Läsläxan har bytts från: Fin, sa Moa.

Till en hel text!
Och hon kan, hon kan läsa! Hon genar gärna när hon kan texten... men är det ett ord hon inte känner igen så LÄÄÄSER hon ordet. Ljudar sig fram tills det blir rätt!
Jag hoppas verkligen hon får fortsätta vara lättlärd och tycka att det är kul!
Så länge skolan är rolig kan man komma långt, få bra betyg och bli allmänbildad.
Jag vill så gärna att hon ska kunna välja vad hon vill bli, utan att behöva tänka på betyg, poäng, extra kurser och blod, svett och tårar.
Jag vet hur det känns att sitta kvällar efter kvällar, grina, slita och verkligen jobba för att få in informationen i huvudet. Jag och pappa satt många timmar med matten, nu tycker jag till och med att matten är rolig! Just för att jag tillslut fattade, pappa fick mig att se det logiska och då blir det enkelt!

Junie är lik sin far. Lättlärd, kan läsa en text och sen kan hon den.
Jag hoppas verkligen den håller i sig under hela hennes skolår och jag hoppas hon kommer tycka skolan är rolig och förstå att det är värt att kämpa dom åren för att sedan kunna uppnå det man vill i livet.